Liten sälguide

Sälar (Pinnipedia) är en djurgrupp i ordningen rovdjur. Man indelar de 33 arterna i tre familjer - öronsälar, öronlösa sälar och valrossar. Det vetenskapliga namnet kommer från latin och är sammansatt av pinna = fena och pes = fot.

I Sverige förekommer 3 arter som alla tillhör familjen öronlösa sälar - gråsäl, knubbsäl och vikare. På Måkläppen utanför Falsterbo finns både gråsälar och knubbsälar. Sjökatt är ett namn som använts av jägare som en benämning för säl.

Visste du att...

Under andra världskriget experimenterade svenska marinen i projektet Palmen med att använda sälar för att jaga ubåtar.

Paddla med sälar på vår sälsafari! Vi paddlar i falsterbobukten, 20 min söder om Malmö. Vi paddlar i kajak med profesionell guide. Turen passar både den som paddlat tidigare och nybörjaren. Läs mer om sälsfarin på: www.ramsilwal.com

Knubbsäl
Knubbsäl (Phoca vitulina) är en av de svenska sälarna och lever i södra Östersjön och vid västkusten. Dessutom förekommer djuret i norra Atlanten och norra delen av Stilla havet.

Sälen är i jämförelse med andra öronlösa sälar liten och slank och har ett klotformigt huvud. Honan är omkring 140 cm lång och väger cirka 100 kg. Hannen har i genomsnitt en vikt av 150 kg och är upp till 170 cm lång. Pälsen är grå med mörka fläckar, men uppvisar geografiska variationer. Sälen har ett tjockt späcklager.

Knubbsälen simmar väldigt bra och kan dyka ner till 200 m djup och stanna under vattnet i 30 minuter. Vuxna knubbsälar äter nästan bara fisk. Ungarna tar också skaldjur och blötdjur. I vattnet jagar de ensamma men på land ser man ofta små grupper. Där lever de inte socialt med varandra utan reagerar aggressivt när de blir rörda av ett annat djur. Knubbsälar föredrar skyddade sandbanker och skärgårdar.

Efter 8 till 12 månaders dräktighet föder honan en enda unge. Kuten väger vid födseln cirka 8 kg och är 85 cm lång. Den dias knappt fem veckor och måste sen klara sig själv.

Människan jagade knubbsälen redan under forntiden - dels för köttet, dels för pälsen och tran. Först på 1970-talet infördes skyddsåtgärder för djuret. Beståndet i Nordsjön har nu återhämtat sig till en stam på cirka 7000 knubbsälar.
Hur känsligt beståndet är ser man efter 1988. På grund av en epizooti dog drygt hälften av alla individer i Kattegatt och Skagerak. År 2002 slog viruset till igen och återigen dog ungefär hälften av alla knubbsälar längs den svenska kusten. Både 1988 och 2002 började epizootin vid den danska ön Anholt i Kattegatt.

Andra hot är giftiga ämnen som flyttar in i havet och konkurrenskampen med fiskare. Ibland fastnar knubbsälar i fiskenät och ibland blir de dödade av yrkesfiskare. Ett annat problem är turister som kommer för nära djuret. Honan lämnar ofta ungdjuret ensam på land. När sen människor rör ungdjuret slutar honan att ge di åt kalven som luktar annorlunda. I Tyskland och Nederländerna finns speciella stationer för övergivna ungdjur, men metoden är omdiskuterad av zoologer. I Danmark blir ensamma ungdjur dödade.

Knubbsälen är Bohusläns landskapsdjur.

Gråsäl
Gråsälen (Halichoerus grypus) är en säl som lever både i Östersjön och Atlanten och är större än knubbsälen och vikaren. I motsats till andra svenska sälarter har den konformigt huvud. En gråsälsunge kallas kut och hanen för ståte. Hanen är mörkgrå med fläckar som är ljusare. Honan har mörkgrå fläckar på en silvergrå päls och ungarna är vita. Med sin längd av 230 centimeter och vikt av 220 kilogram är hanen klart större än honan som är cirka 180 centimeter lång och 150 kilogram tung. Hanen har också en större näsa än honan.

Gråsälar finns i tre separata populationer:
1. Östersjögråsälen fanns tidigare i hela Östersjön men förekommer nu i stort sett bara vid de nordliga kusterna. Bara under vandringar når enskilda gråsälar Polen och Tyskland.

2. Östatlantiska gråsälen lever längs kusterna vid Island, Storbritannien, Irland och Färöarna. Den förekommer också i Nordsjön, men endast sällan.

3. Västatlantiska gråsälen lever längs kusterna vid Labrador, New Brunswick och Nova Scotia i Kanada och vid Grönland.

Gråsälar föredrar klippiga kuster men i Nord- och Östersjön finns de också på sandbankar. När det inte är parningstid vandrar många unga sälar till avlägsna stränder. Men de återvänder som regel. Som föda tar gråsälen bara fisk. Den kan dyka ned till 70 meters djup.

Under parningstiden samlar sig gråsälar till små flockar. I flocken finns i genomsnitt 6 honor och en hanne. I större flockar kan det finnas flera hannar med var sitt harem. Strider mellan hannarna förekommer endast sällan. Oftare ser man mindre hannar som visar undergivenhet mot en dominant hanne. Parningen sker ungefär två veckor efter födseln av de unga gråsälarna, när honan slutar att ge di.

För säljägare har gråsälen varit ett viktigt byte. Även fiskare dödade gråsälar för de såg djuret som en konkurrent. Nu finns i de flesta länder skyddsåtgärder för gråsälen och beståndet i östra Atlanten har omkring 100 000 individer.

Beståndet i Östersjön var som minst i början av 1980-talet då det bara fanns 2000-3000 djur i havet. Utöver jakten bestod faran i miljögifter vilka förorsakade fortplantningsstörningar. I dagens läge uppgår antalet gråsälar till cirka 20 000 stycken och beståndet växer med cirka 10% per år.

Den växande gråsälstammen utgör ett allvarligt hot för kustfisket i Östersjön, främst i Sverige och Finland. Sälarna söker föda i redskap och river både fångst och redskap. Man har försökt utveckla sälsäkra ryssjor men nätfisket är svårare att skydda. Både Sverige och Finland har åter infört en begränsad jakt på gråsäl. Det är frågan om kvotjakt och fortplantningstiden är fredad. I Sverige ersätts fiskarna för sälskador med cirka 16 miljoner kronor per år (2006).

Källa: Vikipedia